I snart ett år har jag och många andra eftersökt en konsekvensanalys för flygplatsen och om den läggs ner:

– Vad kostar det att sanera området?

– Vad ska området användas till?

– Vad blir konsekvenserna för ambulansflyg?

– Brandflyg?

– Miljön och miljörisker vid sanering?

– Med mera

Vad en konsekvensanalys egentligen är har jag redogjort för tidigare i VLT, ”Vad är en konsekvensanalys?”, den 20 januari.

Någon konsekvensanalys finns inte och det är de styrande prekärt medvetna om. Så sent som i december yttrade sig Markus Lindgren (MP) i sociala medier och skrev att ”jag antar att du efterfrågar en lunta papper med ”Konsekvensanalys” tryckt på framsidan och det finns ju inte”.

Det är med denna oförvanskade sanning vi går och röstar kära västeråsare.

Flygplatsen ska läggas ned till vilket pris som helst tydligen. Vad det kostar att sanera området, vad det ska användas till eller vad konsekvenserna blir för sjukvården utan ambulansflyget tas ingen hänsyn till. Det tycks inte viktigt enligt Markus Lindgren (MP) för någon ”lunta papper” med ordet konsekvensanalys tryckt på framsidan finns ju som sagt inte.

För mig är valet självklart – nej till avveckling.

Ulf Gelberg

Debattsidorna om flygplatsens framtid har varit bra – men vimlar av olika argument.

Eftersom jag varit en engagerad debattskrivare frågar mina vänner: Men vad är det egentligen vi omröstar om?

För mig är ställningstagandet enkelt i just folkomröstningen:

– Du skall rösta nej, därför att då bibehåller du flygplatsytan som en ingrediens i stadens framtida utvecklingsmöjligheter. Drift- och miljötillstånd ska stanna i kommunal ägo.

– Låt eventuella miljögifter ligga där dom ligger, men håll koll. När du ”sanerar” så flyttar du bara giftet. Visserligen med litet bättre tätning, men du tvättar aldrig bort giftet. Rör det inte. Det kostar massor.

– Infrastruktur kostar. För den enskilde västeråsaren är 10 Mkr mycket pengar, men debatten visar att flygplatskostnaden kan betraktas på flera sätt, och notan svänger därefter.

Låt mig som illustration ta upp en annan infrastruktur:

– Elförsörjningen, som diskuterades i tre timmar i riksdagen för en tid sedan. Vi har ju haft svajigt elpris i vinter eftersom överföringskapaciteten nord-syd varit en flaskhals. Nu planerar Svenskt Kraftnät att förstärka, och den mest givna förstärkningen är konvertering av befintlig linje Indalsälven–Västerås från 220 kV till dubbelkrets 400 kV. Stor kapacitetshöjning.

Nästa gång ett Northvolt kommer och frågar Mälarenergi om elförsörjning kan vi säga ja. Vad tror ni detta skulle ha för betydelse för stadens finanser?

I bland får man betala för infrastruktur, Ibland får man den utan direktkostnad.

Hans Stackegård (M)

De politiker som vill lägga ned flygplatsen har ingen gemensam syn på varför eller vad som ska komma därefter. Då dessvärre en konsekvensanalys saknas undanhålls mycket information som annars skulle kunna ge oss västeråsare en objektiv vägledning inför folkomröstningen.

Den snabba utvecklingen för elbilar är nu på gång även för flyget. Här har vi en unik möjlighet att tillsammans med våra högteknologiska företag och lärosäten befästa Västerås som miljö- och framtidsinriktad flygstad. Detta förutsätter dock politiker med både kompetens och vilja att supporta denna utmaning.

Hotläget för Sverige har skärpts. Försvaret har ändrat sin inriktning även för flygverksamheten, senast med återstarten av F16 Uppsala. Vad kan behövas härnäst, hur många av oss förutsåg covid-19 och dess följder och behov?

Då folkstödet gick ned för S vid förra valet tvingades man söka stöd från andra partier för att behålla makten. Några av eftergifterna utifrån detta kan utläsas i flera av nedläggningsargumenten. Mycket riktigt är att sjuk- och äldrevården snarast behöver förstärkas såväl till antal som löne- och arbetsvillkorsmässigt.

Dessvärre, och som de flesta redan insett, så ligger inte lösningen för detta i att lägga ned flygplatsen. Förslagsvis finns då i stället lägre hängande frukter att plocka i anslutning till miljardrullningen i Stadshuset där media påvisat hur pengarna flödar ut utifrån bristande politisk styrning och kontroll.

Självklart röstar jag nej till nedläggning

Sanna Minaord

Jag brukar inte ställa olika intressen mot varandra och värdera dem efter någon form av partisk prioritering. Men i flygplatsfrågan har vi nog nått vägs ände i debattklimatet så jag måste göra ett undantag från den mera diplomatiska principen.

Nedläggningsivrarna har ideligen upprepat det ena falska påståendet efter det andra om vad man kan få för pengarna som flygplatsen kostar. I viss mån har de även överträffat varandra. Miljonrullningsgänget har gått 20 år tillbaka i tiden för att komma fram till en ackumulerad kostnad för flygplatsen till cirka 500 miljoner kronor. Riktigt mycket pengar är det förstås, men det vill gärna bli så när man multiplicerar en årlig kostnad med 20.

Liberalerna höjer dock budet om kostnaden för flygplatsbolaget och drämmer till med en miljard kronor. Då har man i och för sig gått ytterligare ett tiotal år tillbaka i tiden men också siat i en hypotetisk framtid om 15–16 år, det vill säga ett totalt spann på 45–50 år. Man kan verkligen fråga sig om det är seriös argumentation, eller om det är vilseledande information?

Sen var det alla undersköterskor som kan anställas för pengen som blir över om flygplatsen läggs ner. Här har miljonrullarna kommit fram till att det är 60 undersköterskor det räcker till men Liberalerna bjuder mycket högre, i sin folder är det sammanlagt 310 olika anställningar som kan göras om flygplatsen läggs ner. Fel tolkat säger de och berättar att de uppräknande anställningarna i olika yrkeskategorier ska läsas att det bara är ett av de avbockade alternativen som man kan välja, en ytterst lögnaktig förespegling i en reklamfolder menar jag och flera med mig, bland annat en välkänd språkvetare plus en erfaren jurist. 

Såväl miljonrullarna, Liberalerna som numera också VLT:s ledarskribent, Matilda Molander, bortser i från är en faktor som ingen vill ta till sig. Det är nämligen de samhällsekonomiska intäkterna som följer av de arbetstillfällen som finns vid flygplatsen och som har direkt och indirekt koppling till flygverksamheten.

Enligt en utredning, byggd på vetenskapliga grunder, från 2017 och som finns med i beslutsunderlaget om nedläggningen, uppgår dessa intäkter till 21 miljoner per år för Västerås Stad och 11 miljoner kronor för Region Västmanland. Slutsatsen av den utredningen är att ifall de flygrelaterade arbetstillfällena vid flygplatsen försvinner tappar staden och regionen nämnda belopp i skatteintäkter.

Var och en förstår att det inte kan bli några pengar kvar till vare sig undersköterskor, brandmän eller andra samhällsnyttiga yrken om flygplatsen läggs ner.

Ingen politiker har sagt att den här utredningen är fel utan bara viftat bort argumentet med att de som jobbar vid flygplatsen snart får nya jobb. Då har man inte förstått skillnaden mellan arbetstillfällen och anställningar. Märkligt att ledande politiker och ledarskribenter har så dålig insikt i grundläggande samhällsekonomiska fakta.

Nå, låt oss då titta på flygplatsens kostnader i relation till några andra kommunala kostnader som också löper år efter år i en fantastisk miljonrullning och troligen bara utnyttjas av en mindre andel av skattebetalarna i Västerås. Här är siffror för 2019, 2020 års siffror är inte tillgängliga än.

– Flygplatsen 23,6 miljoner kronor

– Västmanlandsmusiken 47 miljoner kronor

– Västmanland Teater 17 miljoner kronor

– Actionbadet Kokpunkten cirka 16  miljoner kronor

Personligen har jag utnyttjat flygplatsen 4–5 gånger de senaste tre åren, Västmanlandsmusiken faktiskt ingen gång under den senaste treårsperioden, Västmanlands Teater inte heller någon gång under de senaste tre åren och Kokpunkten har jag inte besökt över huvud taget.

Jag har inte heller åkt så mycket buss, kanske 6–7 gånger de senaste tre åren men där ligger kommunens kostnader på cirka 170 miljoner kronor per år.

Med andra ord skulle jag givetvis klara mig bra utan alla dessa faciliteter men känner trots det att det finns en poäng att vara med och betala för allt detta i solidaritetens namn, det är ju så ett fint samhälle fungerar.

Skulle man göra som Liberalerna, multiplicera alla dessa årliga kostnader med 45–50 år, tänk vilket svart hål det skulle bli.

Hans Johnson

Planerna på nedläggning av Hässlö flygplats är ett tydligt tecken på resignerad framtidstro. Efter 30 års ständiga sparbeting, verkar många ha glömt hur samhället kan se ut, att vi faktiskt kan ha både väl fungerande vård, skola och omsorg och infrastruktur i toppklass. Det är dagens system som kräver att viktiga samhällsfunktioner ställts mot varandra, ingen naturlag.

Motståndare till bevarandet av flygplatsen pekar bland annat på miljö- och klimatkonsekvenser, som om forskningen och utvecklingen skulle ha nått vägs ände. Men snart är framtidens flyg verklighet och blir kanske med tiden det mest miljö- och klimatvänliga färdsättet. Den möjligheten finns.

Flygplatsen är en central del av vår beredskap och får i takt med utvecklingen av den avancerade vården en allt viktigare roll vid organ- och sjuktransporter. Befolkningssiffran stiger, högskolan blir universitet och så småningom växer Västmanlands Sjukhus och blir kanske ett universitetssjukhus. Det är fullt möjligt.

En rad andra livsavgörande funktioner för flygplatsen har presenterats i debatten under den senaste tiden, jag väljer att inte upprepa dem.

De klimatförändringar som vi obönhörligen går till mötes kommer att kräva plötsliga och proffsiga samhällsinsatser. Hur nästa katastrof ser ut har vi ingen aning om, men när den kommer, ska allt vara noga förberett för alla eventualiteter. Vid skarpt läge ska beredskapen vara god.

All samhällsservice och infrastruktur kostar och måste få kosta. Att lägga ner flygplatsen nu och veta att det krävs sanering och andra åtgärder som kommer att kosta stora belopp för att marken ska kunna användas till annan verksamhet (bostadsbyggande är vad jag förstår inte ens tänkbart), är i mina ögon dumsnålt och kortsiktigt. Och vad har man tänkt att använda marken till? Vilka intressen ligger bakom? Korten på bordet, tack.

I vilket Västerås vill vi leva? Ett bakåtsträvande nedläggningsprojekt eller ett pragmatiskt samhälle med siktet inställt på framtidens oskrivna blad och oändliga möjligheter?

Rösta nej för bevarandet av vår flygplats. Om den läggs ner så är det definitivt.

Lena Wallin

1) Flygplatsen är sedan 90 år en modern jobbgenerator.

2) Flygplatsen är ett högspecialiserat lärosäte.

3) Flygplatsen är en väl fungerande anläggning under den svåra coronatiden.

4) Flygplatsen räddar liv i akuta lägen med hjälp av de nyinköpta Pilatusplanen till svenskt ambulansflyg.

5) Flygplatsen är basen för det snabbaste färdsättet.

6) Flygplatsen är viktig för utvecklingen av rikets elhuvudstad.

7) Flygplatsen är nödvändig för att säkerställa en komplett infrastruktur.

8) Flygplatsen är en del av stadens stolta kulturhistoria.

9) Flygplatsen och Kokpunkten verkar under likvärdiga villkor för att profilera stadens marknadsvärde.

10) Flygplatsen är vår länk in i framtidens globala nätverk.

Rädda flygplatsen.

Ulla Persson

tidigare kommunalråd, KSO

Lars Luttropp

kommunalråd emeritus, KSO

Roger Falk

fd universitetslektor, MDH